Inte en bild på en vecka

kontakt04.jpgkontakt04-2.jpg
Har inte tryckt på avtryckaren en enda gång på en vecka nu. 
Bilen gick sönder i torsdags, så då beslöt jag mig för att satsa på de större städerna istället under tiden. Mitt problem blev då att jag inte hade hunnit lägga så mycket energi på reseach i städerna. Nu efter en vecka uppdelad på tre olika städer börjar jag få lite grepp om saker och ting igen och hitta vägar till nya kontakter, men då måste jag återvända till Bro för att hämta bilen och har inte hunnit fotografera en enda gång. Hur jag ska kunna få ihop det med mina kontakter som är utspridda  i hela Sverige, som alla kan på olika tider, veckodagar eller månader, på de här sju veckorna, när jag hela tiden måste återvända till stockholm för bilhämtning, samtal med Pieter och scanning förstår jag inte...
Blir ruinerad av sj, så mycket förstår jag i alla fall.
 

i nöd och lust

Det är uppenbart att man gifter sig med det här projektet i nöd och lust.

Senaste tiden har mitt projekt mest inneburit nöd, vilket orsakar både rastlöshet, förtvivlan och ilska. Att sitta och göra research som inte leder någon vart  och leta efter människor som inte finns, eftersom ingen använder sitt riktiga namn, är inte bara tidskrävande och ångestfyllt, utan sabbar också självförtroendet.

Jag har därför begivit mig till en klasskamrat för att diskutera min situation, eller, den icke existerande situationen...
Vad man inte tänker på när man drar igång ett längre fotoprojekt är att det kanske inte nödvändigtvis fotograferandet som är det jobbiga. Det är snarare allt runt omkring: frågor som vart man ska bo, vilka som skulle kunna ställa upp, hur utrustningen fungerar (eller inte fungerar), styra upp möten och planera ekonomi – det är det som verkligen tar tid och energi.

Ibland måste man helt enkelt inse att planering och research tar tid, och ibland att det inte går att genomföra det som man tänkte från början. Det är så himla svårt att gå ifrån sin ursprungsidé och omvandla den till något som fortfarande är på samma spår, men bredare.
Det är vad jag försöker göra nu. Jag försöker hitta människor i närliggande yrkeskategorier, vilket kan visa sig vara minst lika svårt. Men inte omöjligt.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

De stirrar in i mina pupiller, en efter en. De kan inte enas. “Dimmig”, säger en. “Skyggande”, säger en annan. “Flytande”, säger en tredje.
  

EVERYTHING HAS BEEN SHOT TO SHIT

Då kronologisk ordning är ett fiktivt begrepp, och skönheten alltid ligger i betraktarens öga:

sprungit och skrikit, utan sömn, gick på berget, ballat ur, bor på farmors randiga katt,
vi såg oss själva, ficklampan leder, igen, sprungit med öl, /eerie indiana,
sprungit i skogar, skrikit, melanie, precis precis precis, sprungit och varit paranoid,
på gudstjänst, suttit med kaffe, blivit precis vräkta, donka, gå i cirklar, se se se


Vi är melanie is demented för vi är många

Uzmanigs

anna-100926-_mg_5303-edit.jpg
Foto: Tatjana Pudnika

For nagra dagar sen lanade jag ut min kamera till ett barn. Det skulle jag kanske inte ha gjort, for nu vill alla barn vara fotograf for en dag. Jag tror det finns runt 180 barn har, vilket betyder att jag kommer bli kvar i Lettland ett tag...

förvirrad



_mg_2529.jpg

Jag har egentligen inte börjat på mitt projekt rent fotomässigt. Men jag börjar lära känna människor, och det är väll det som får ta tid. Jag har bott på Basta, ett arbetskooperativ för missbrukare och kriminella,  i några dar nu. Åkte till Stockholm igår för lite perspektiv. För min förvirring är enorm, jag ska sätta mig ner och planera, tänka och formulera mina tankar på ett papper. Sen så blir det att åka tilbaka och bo där hela veckan, tills vidare.

Förhoppningsvis så börjar det på måndag, på riktigt. Men jag tror samtidigt att den här veckan har varit otroligt viktig, det går ju inte att bara storma in i människors liv sådär på en gång.

lite inspiration

 Hittade de här två fotograferna och tyckte de var grymma. 
Knut Egil Wang & Andrea Gjestvang.
Lite inspiration i dessa mörka tider.

Taggigt läge

amelie_100920_0178-1.jpg 
Med projektet rullar det på bättre än förväntat. Nio stycken 120-rullar ligger och trängs i väskan i väntan på framkallning.
I huvudet trängs historier och berättelser om livsöden och upplevelser långt ifrån mina. 
Men trots det känns livet lite tungt och taggigt när valet avslöjat hur många människor i det här landet som inte är beredda att dela med sig till människor som behöver det. Det kliar och sticks och jag skäms över att vara skåning.

Vålbäcken

 _mg_3206.jpg
En hälsning från Pontus och Hampus i Dalarna. Idag fick vi besök i stugan av Amelie som är på genomresa.

Anton

Om projektet: En porträttserie på människor och en relation till deras gosedjur/dockor. Syftet är att berätta om grundläggande behov av trygghet, närhet och vänskap oavsett vem man är idag.

----------------

Första bilden medförde mycket ångest och en enorm lättnad. Att fotografera med blixt har aldrig varit min starka sida. Sedan att Anton hade ett väldigt litet sovrum gjorde inte saken lättare. Planen var inte den samma som vad bilden blev. Tanken var att alla bilder skulle tas rakt framifrån. Men finns det 60cm på varje sida av sängen vad gör man? En dörrkarm till räddningen! Placerade mig själv och blixten i korridoren till sovrummet och som första bild är jag ändå nöjd med resultatet. Fönsterkarmen skapar lite av ett kors med motljus och blixtljuset faller fint på Anton och hans gosedjur. Tack Anton för du stod ut med mig och mitt fummel!

der_ltn_20100917__lt12056_11.jpg

dag ett


arjeplog.jpg

Det är mörkt och jag har fått en vägbeskrivning som jag bara halvt uppfattat över ett rossligt telefonsamtal. Mitt ut i skogen åker jag, på en slingrig grusväg som är halvt okörbar. Tittar på telefonen och den visar noll täckning, får för mig att bilen går sämre och sämre och kommer att tänka på att här finns det faktiskt både älgar och björnar. Kör vidare och ser ett ljus.
Jag kommer fram till en stuga vid en liten sjö och möts av två renkalvar, fem hundar och åtta valpar. Det är här jag ska spendera mitt projekt i två månader.



krax krax då var man igång

donka-bw-folder2-35.jpg

Direkt ur scannern

rulle2_bild1-1.jpg 
första bilden inscannad

Ett projekt byts ut mot ett annat

solvalla001.1.jpg 

Innan projektet ens har börjat har jag valt att byta ämne. Vad det blir får ni se senare....

Välkomna!

Denna sida kommer användas som löpande loggbok för KY2009 på Nordens Fotoskola när de är ute på sitt examensarbete under temat "Jag och mitt djur". 

Prenumerera på innehåll