TACK!

 vernissagem.jpg
Tack så hemskt mycket till alla som besökte vernissagen i lördags. Vi hade strax över 1000 besökare som kom och det tycker vi var väldigt roligt.

Nu ligger även  allas projekt upplagda på hemsidan i menyn längst upp.

Utställningen hänger uppe på Galleri Kontrast till den 20 februari.
www.gallerikontrast.se

slutet och början



viren.jpgspeja.jpg
kvall2.jpg
jonte.jpg
Den 28 maj kom  Anna Clarén och berättade temat för vår examensutställning, jag och mitt djur. Första reaktionen i klassen var väldigt splittrad, många trodde det var ett skämt och frågade när Anna skulle berätta det riktiga temat. I efterhand tror jag att de flesta är väldigt positiva till temat som blev, vår utställning kommer att ha en stor bredd och det är många olika ämnen som alla fotograferat. 
Nu senast har vi haft kopiering med handledning av Jonas Berggren och redovisning av bilderna tillsammans med Pieter ten Hoopen.  Bilderna är levererade till pro center och ramarna beställda. Den här långa processen börjar så småningom lida mot sitt slut, (förutom vernissagen den 22 januari på Galleri Kontrast i Stockholm). Det här projektet har varit fruktansvärt lärorikt i alla plan, jag vet inte när man får möjligheten att fotografera sitt eget projekt konstant i två månader nästa gång?  Alla människor jag mött har varit så välmenande och delat med sig av deras liv till mig. Det här är bara början på något stort har Pieter sagt till oss. 

hemma

skinn.jpgskogen.jpghjarta.jpg

Jag bor i en liten stuga ute i skogen tillsammans med familjen Fjellman. Här finns inte de bekvämligheter som jag vanligtvis inte ens reflekterar över. På morgonen går jag på utedass, hämtar vatten i kallkällan och gör upp eld i kaminen. På kvällen använder jag pannlampan om inte det lilla elverket är påslaget. Men jag klagar inte för jag känner mig så otroligt hemma här uppe. Det är en otrolig lyx att vakna upp och det första man får se är en spegelblank sjö i höstskrud. Norrland har förfört mig - igen.

Det händer mycket här uppe. Jag har redan fått vara med på sarvslakt (hanrenar slaktas), fiskat och fått följa med på älg- och björnjakt. Det är många intryck som ska upplevas, tolkas och sorteras i mitt huvud. Antar att det förklarar tröttheten som ligger som ett dis över mig, eller om jag fått för mycket friskluft?


seger

seger.jpg
 
Jon-Anders fick skjuta sin allra första björn idag.
Här har man i flera år kämpat mot hårdare rovdjursangrepp på renflocken. Under vinterhalvåret går järven och lon in i flocken och dräper. På våren när kalvningen äger rum tar sig björnar in i kalvningslandet och orsakar stor förödan. Varje björn som fälls är en seger, en seger mot rovdjuren.

norrsken

sang.jpgfisk.jpgnorrsken2.jpg

Jag befinner mig utanför Arjeplog i Norrbotten hos en familj renskötande samer. Här känns det som om jag hamnat i en annan verklighet än den jag är van vid.
Jag har redan fått smak för att dra in den friska luften i lungorna och bara sitta och lyssna på tystnaden. Efter en vecka här har jag glömt tid och rum,  funderar vilken dag det är och kommer inte på det. Jag försöker ha koll på tiden men jag har ingen aning. Jag vet att det blir ljust vid fem-sex och mörkt runt sju. Här lever man med naturen och här existerar inte dagar eller klockslag.


dag ett


arjeplog.jpg

Det är mörkt och jag har fått en vägbeskrivning som jag bara halvt uppfattat över ett rossligt telefonsamtal. Mitt ut i skogen åker jag, på en slingrig grusväg som är halvt okörbar. Tittar på telefonen och den visar noll täckning, får för mig att bilen går sämre och sämre och kommer att tänka på att här finns det faktiskt både älgar och björnar. Kör vidare och ser ett ljus.
Jag kommer fram till en stuga vid en liten sjö och möts av två renkalvar, fem hundar och åtta valpar. Det är här jag ska spendera mitt projekt i två månader.



Prenumerera på innehåll